onsdag 15 juni 2016

You don't have to get it, im a hazard to myself.

När hjärnan inte vill fungera som den borde. När allt en gör blir fel. När en blir giftig för sig själv.
Vart gick det fel? Redan från födseln? Hände något påvägen? När blev det bestämt att att jag skulle förstöra för mig själv hela tiden? Borde jag inte kunna välja?
Nej. Substanserna i hjärnan säger ifrån. Det är en del som är trasig. Och varje gång det börjar läka så är det som att jag är där och pillar upp sårskorpan. River lite och lämnar såret öppet igen.
Det är inte för att jag vill, det bara blir så. Förlåt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar